Tårar

Gårdagen flöt på bra, jag träffade en vän och klarade en tur på stan inklusive lunch.

Jag åkte en sväng till gymet på kvällen, när jag kom hem hände nåt med mig…

Vi satt och la över bilder till iCloud från telefonerna, Jimmy hade en massa bilder jag inte sett förut. Jag bröt ihop, jag grät och grät, det gör så ont. Han är borta, han är verkligen borta, min älskling är borta. Jag vill INTE!!!

Efter en stund sinade tårarna och jag gick till sängen, dem kom snabbt tillbaka i stillheten som sängdags innebär, jag försökte ta till ljudboken, men tårarna bara rann, smärtan i bröstet ville inte ge vika, Jimmy kom och höll om mig och jag snyftande säger, jag vill inte, jag vill ha tillbaka honom, jag vill inte, det gör så ont.

Efter en stund till så somnade jag av utmattning.

Vaknade lite låg imorse, men ändå ok. Slog upp telefonen som signalerade att några bilder lagts till i iCloud, så satt jag där igen, tårarna bara sprutade, en känsla av förtvivlan i hela kroppen…

Idag ville jag lägga mig i sängen, blunda för allt och bara ligga kvar där, gråta och vara ledsen hela dagen… men…. jag vet att dels mår jag inte bra av det och dels så behöver Amanda lite mer än så.

Så jag klev upp, gjorde hennes frukost och snart är det dags att gå till skolan.

Kanske har jag gråtit nog idag nu, kanske inte….

Jag sänder en tanke till Isabell och hennes familj