, , , , , , ,

Att förstå, att vara stark…

Jag har så många fina vänner runt omkring mig, som står vid min sida i vått och torrt, som aldrig sviker.

Dem flesta kan inte sätta sig in i min sits, för dem har inte varit i den. Jag önskar av hela mitt hjärta att ingen någonsin ska behöva på riktigt förstå vad vi går igenom!

A’s mamma är en av dem få som tyvärr förstår och vet vad jag pratar om, tack för att du lyssnar och finns här, tack alla ni andra också, jag känner er värme och jag hade inte klarat det här utan er, ingen nämnd och ingen glömd. Tack för alla tankar från alla, tack för alla styrkekramar, det värmer!

 

Ibland behöver jag prata, då pratar jag, ibland klarar jag inte att svara i telefon när ni ringer, det kan ta många dagar innan jag svarar på era meddelanden, jag är ledsen, ta det inte personligt, jag tror och hoppas ni förstår.

 

Det är många som säger att vi är starka, vi måste, jag tror dem allra flesta har någon sorts inre primal kraft som kickar in i en sån här sits. Vi är trötta, jag personligen bryter ihop nästan varje gång jag är ensam, för att orken inte finns där.

 

Jag är inte den som släpper in folk i min djupaste känslor, det ska mycket till om jag ska gråta inför någon annan, sån är jag. Jag är en känslomänniska och jag tar mer än gärna hand om andra, men att någon annan ska ta hand om mig, det är främmande. Det är många som står mig otroligt nära som ännu inte sett en tår under detta år, det har bara med mig själv att göra och inget annat. Det är nästan bara mamma som får dela mina tårar, som får lyssna när jag ringer och gråter i förtvivlan när jag inte orkar riktigt…

 

Jag tar hand om mig själv, jag ser till att få den sömn som krävs för att inte kollapsa, jag äter mina mål och jag håller mig ren och fräsch. Jag själv kommer dock långt ner i listan på prioritering och dem flesta dagar sover jag som bäst 5 timmar, torrschampo är min nya bästa vän…

 

FUCK DEN HÄR DJÄVLA CANCERN!

4 Kommentarer
  1. Maria Biteus
    Maria Biteus says:

    Hej.

    Vi känner inte varandra och jag känner inte dina älskade barn.
    Jag gick i samma klass som Jimmy på gymnasiet och vi har nog inte setts sen dess mer än på fb.
    Men jag lider med er även om jag inte kan på djupet förstå er hemska situation, en situation ingen borde få uppleva.
    Jag hoppas och önskar att er mardröm tar slut och ni får ha en frisk pojke och lillebror i familjen igen.
    Styrkekram till er alla.

    Svara
  2. Carola
    Carola says:

    Åh Maria vad jag önskar att ni skulle slippa detta! ❤️ Tänker på er och ni finns varje dag i mina tankar! Sänder en kram här fylld med kärlek, hopp och styrka❤️

    Svara

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *